dubbelmoral eller självdistans

Att kunna driva med sig själv, andra och samhället borde vara en fast punkt i tillvaron. Självklart ska inte brist på seriositet genomsyra våra liv, men självklart måste man få skämta om allt, om minoriteter, enskilda personer, sig själv, saker, företag eller till och med din mamma. För det viktiga är väl ändå vilken andemening narren i fråga har med sina utsagor?

Står en nynazist med stålhettor och bombarjacka prydd med diverse diffusa kors över högerarmen kan man självklart ifrågasätta hur sunt och fördomsfritt hans nyss dragna judeskämt är. Skulle samtidigt en person av judisk tro kläcka ur sig samma vits, skulle han plötsligt hyllas för sin självdistans och sunda förhållande till sin religion. Ta Öz Nüjen som exempel.

Vad jag vill säga är inte det att det är orättvist att nazisten inte får (eller för den delen bör) dra liknande skämt. Saken är den att alla som inte tillhör utpekad minoritet helt enkelt stämplas som rasister, smygrasister eller dubbelmoralister bara för att man inte får röra det som i jante-Sverige stämplats som Tabu. Släpp tyglarna och slappna av. Var tog humorn vägen.

Det enda som är alla (nästan i alla fall) människor heligt är livet och dess återväxt. Därför kan man nog förstå varför Schyffert mötte de reaktioner han gjorde när han under sin humorturné sökte hur lågt man kan gå. Barn är inte ok. Tydligen. Hade det varit o-ok som rasistskämt hade den blåögde svensken blundat och klagat i det tysta. Nu möttes han av burop. Svensken har talat! (åtminstone som sina förfäder Neandertalarna).


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0