diddan

Sitter och slösurfar i bibliotekets lugna vra. Mittemot mig sitter en hyperaktiv biblotikarie (Frau Elchlipp som namnskylten visar att hon heter) som nyss sprang (!) och hämtade utskrifter runt hörnet. Maste vara ett stressigt jobb hon har, för nu sprang hon till utlaningsdisken i samma tempo som hon nyss hade till skrivaren.

Ändrade planer kring dagens träning da knät inte haller för fotboll sa det far bli kräla-pa-golvet-i-egen-regi-träning istället. Härligt och inte lika tidsödande!

Garching-Forschungszentrum är byggt utanför stadsgränsen vid en atomreaktor. Stackars satar som inte hade U-bahn hit fram till för ett ar sedan. Ibland har man tur. Liksom sa mycket annat ligger Dyskland ar (years) efter Svedala i nästan alla aspekter, inte minst de tekniska och de byrakratiska. Kors i taket att hela 5% av Universitetets alla tentor faktiskt är kompatibla med internetanmälning. Stort!

G-Forschungszentrum är en egen liten värld. Invanarna är en koloni av de individer du hittar pa datautbildningarna i Sverige. De med oregelbunden skäggväxt, usel klädsmak, ihopsjunket och ursäktande rörelsemönster samt en förkärlek till tyska läckerheter i föreläsningspauserna. Leberkäsen och megakorven gar som smör i solsken. Individerna flyter liksom ihop med den tyskmoderna arkitekturen. Anonymt, ljusskyggt och trakigt, och da är anda Garching ett arkitektoriskt mästerverk i jämförelse med Ekonomicampus i City (Stammgelände). Arbetsmiljönämnden hade skrattat dig i ansiktet om du kommit dragande med de lokalerna i Sverige.

Dags att ladda batterierna.