diddan

Som en blixt, ett oranget vidunder susade jag fram i de österrikiska alperna.

Förväntansfulla och uppspelta rullade skidfantasterna från Ostbahnhof kl 0630. Guidernas tidsuppfattning var dock beklanderlig. En uppskattad resa på 2.5h slutade med ankomst efter  fyra timmar. Tidsförlustenvar dock som bortblåst när man äntigen susade ut i backen iklädd en vägarbetsfärgad rest från svunna tider. Åkning fram till kl 16 med en avslutande lussebulle och Glühwein på toppen gav dagen dittils mersmak. Därefter började förfallet.

Påtvigad afterski i en bar som bara hade vår buss som gäster drog ner dagens helhetsintryck. Att sedan få lyssna på samma dåliga musik och fulla tyskar i en buss 4h mot München är inget man önskar när man mör i benen vill äta och sova. Guiderna; Minus och Plus (Markus minus US och Markus plus US) söp på i beundransvärd takt och stackars Nisses stolsgranne kunde varenda låt som strömmade ur radion hela vägen fram till målet. Ivrigt gapandes och pockandes på sina framförvarande vänners uppmärksamhet förvandlades han sakta från en respektabel tysk till en dålig kopia av Robert Gustafssons Fred Asp (observation Torvald).

Bra och väldigt roligt att åka skidor. Dåliga tyskar.