Från en sol till en annan

Gasset på atlantkusten byttes över en dag mot diset på östersjökusten, för att idag skina upp till jämförbar strålning. Det är inte att man saknar de kravlösa dagarna i Ericeira med stranden som huvudmål. Tillbaka i verkligheten haglar samtal om bostäder, elmätare, jobb och mindre ansvarskrävande innehåll. Sommaren är ännu ung men snart sitter man på ett tyskflaggat plan på färd söderut. Innan dess ska mycket ha bockats av och många ha återsetts. Bara hoppas att det som en gång var prat för en gångs skull blir verklighet!

 Vad vore väl en sommar utan sol. Helt värdelös om man inte gillar sofflocket.


Diddan - din solstråle den mulna dagen

Ericeira

En liten pitoresk surfarby strax norr om Lisabon var skådeplatsen för Dahlbergarnas släktresa år 2007. Planet landade i ösregn och tät molnighet runt middagstid lördagen den 16e juni. Efter en dryg timmes bussresa ankom församlingen till sitt eget "lilla" mansion, men löftet om att ha knäckt sin första bock* efter 30 min kunde tyvärr ej infrias pga av portugisernas slappa öppettider. Första kvällen ställde många frågetecken:

- skulle det regna hela veckan?
- hade ericeiras centrum en restarant och en minimercado?
- var badar man?

Majoriteten fick positiva svar kommande dag. Vi tappra tre som vågade oss ut i natten kunde ge svar på punkt två och tre. Höga vågor och tidvattensströmmar gav badandet en helt ny dimension och inte många timmar efter första dagliga strandvistelsen antog CJ sin första grisskära skepnad.

Veckans låtar:

frida - dunka mig gul och blå
rihanna - umbrella

Veckans öl:

super bock, cintra och imperial

Veckans värvning:

Andrea var vår egen lilla Sören Larsen i returmötet på brunnslocksplanen. Två segrar till Mårten och CJ!

Veckans citat:

Andalet - byt plats
Game over


Förövrigt så var veckans snackis en norsk familj där den äldre dottern var het på Jesper som aldrig fattade vinken. Norgepappan ska enligt tjejerna varit snygg trots sitt knarkarutseende och servitören på skitstället i "centrum" var inte han som fick en ros i torsdags. (som kuriosa raggade han upp den äldsta norskan på stranden).

Varför säljs inte super bock i sverige?




Diddan - din tysk i semesterparadiset

avresa

Nu bär det av mot sydligare breddgrader och den på senare tid dåligt uppdaterade bloggen kommer ligga och samla krafter för att om dryga veckan explodera i tankar och meningslösa listningar. Att hoppas av veckan som kommer är inte bara en bra portugisisk väderprognos (ser inte ljust ut för tillfället) utan även goda tentaresultat och en derbyseger. Vad vore väl efterspelet till midsommar med tre goda ting?


Diddan - din svan i ankdammen

missräkning

Här hoppades jag på att min bleka lekamen skulle färgas lätt brun alternativt grisrosa till avresan mot sydeuropa. Istället sitter man här undanflyendes regnet i en rödklädd soffa. Serien man nitiskt betat av de senaste dagarna har tagit slut och ur högtalarna strömmar indietoner från landet "over there".

Finns det några mer meningslösa sifoundersökningar (kanske är det gallup, vem bryr sig?) än de som förkunnar "statistiskt bevisade" svängningar i partisympatier? Svenskar är en samling rädda, missnöjda och bakåtsträvande människor som vid minsta lilla förändring vänder kappan efter vinden för att inte riskera att hamna i värre blåsväder. Generalisering? Inte alls. Förändringar måste få tid att hinna växa in i samhället och bättre genomförs de nu än i valspurten, vilket kappvändarna kommer inse när det närmar sig.



Diddan - ditt opium åt folket

4 år

Såhär i studenttider kan man inte undgå att fundera på vart åren tagit vägen. Trots att det känns som igår upplevs det som att eoner av tid har kommit emellan ögonblicket då man som i ett segerrus (eller vanligt rus, välj själv) sprang ut genom Hersbys robusta portar. Om än inte lika mycket tid, men dock ansenlig, känns befrielsen från försvarets tyglar ha lagt mellan då och nu. Då, i stunden av lycka finns inget annat än skratt, glada tillrop och en outröttlig samhörighetskänsla. I efterhand kan man fråga sig vad man egentligen firar?


Livet går vidare och ingenting vinns på sentimentalitet. Erkänn dock att tanken på att frysa tiden känns kittlande.


Veckans lista

1. Friday Night Lights
2. Kokos-yogurt
3. Jan Tauer - golden shower? (Jesper verkar vara insatt i tysk filmindustri)
4. Hellogoodbye på radio
5. Land och rike runt


sällsynt art

Det är som på zoo. Väl innanför grindarna uppenbarar sig en värld med arter och individer som man annars inte trodde levde i vårt avlånga land. Likt tigrarna på kolmården glider den neonklädda, bakåtkammade seglerwannaben in med tron om sin egen förträfflighet. Man har sett avarten i små klickar nere på slätten. Neon-kolmården finner ni annars på en grön ö. Någonstans ute i ödemarken, väl skyddad av tullar och tunnelbanans ändstation.

i flyttagen

Det tidigare så trygga hemmet befinner sig nu i hemköps sparsmakat designade flyttkartonger på väg att lagras för kommande stordåd. Det slår en i packandets stund hur små saker kan vara som verkligen betyder något, när livet ryms i sju kartonger. Tur att minnena lagras där man alltid kan plocka fram dom. Linköpingstiden är på långa vägar inte över, men separationen med de som kommit att betyda så mycket under de senaste åren är nu ett faktum (åtminstone efter helgen) och i värsta fall dröjer det dryga året innan återseendet.

Enligt sägen har Lars Lagerbäck nu 1 liv kvar. Uppenbarligen är han smal och hal som en skinnig katt, undkommandes varje litet hinder med hjälp av sina fyra träben (Hansson, Mellberg, Allbäck, Taco). Självklart luftade geniet sidledaren som med sin säregna spelstil öppnade upp spelet snett-utåt-bakåt och gav bjärredssonen den internationella rutin så många andra behöver. Tiden i bari måste varit underbar.


Vad tror ni om carl johan och frukost utan tillgång på sylt, mjölk, bröd eller pålägg? En slät gröt har väl ingen dött av.


Diddan - din sylta i michelinguiden.


3 dygn

Varför känns alltid förändringarna så stora när första steget tas men så självklara när det väl är genomfört?

Separationsångesten är nu total.

Lars Lagerbäcks nionde liv som förbundskapten släcks förhoppningsvis med Em08. Frågan är om fortsättning blir mycket roligare.


Diddan - ditt löv på aspen.

Förändringens tid är nära

Sakta har slutet krupit sig på. Bara fyra dagar innan dagen D. Dagen då alla är tillsammans en hel dag för att på morgonen spridas vind för våg över hela landet.

Tre kvällar kvar att spela på innan tisdagen bjuder på decimaluträkning av både fiktiva numeriska uppgifter och alkoholprocent. Nationaldagen bjuder troligen på illamående, irakisk folkdans och em-kval. Dags för Lasse liten att få huvudet ur sanden och börja agera?

Hellogoodbye - Baby, it's fact


Diddan - din filbunke i tentaångesten.

RSS 2.0